Inre frid

torsdag 7 augusti, 2008 at 00:30 | In Religion, Resor, Taizé | 1 Comment
Tags: , , , , , ,

Här kommer fortsättningen på min reseberättelse.

Andra delen. Inre frid.

När vi efter ett frukost-stopp samt otaliga mil på franska motorvägar kom fram till Taizé tog det ett tag innan det blev ordning på allt. Solen gassade och trots att jag sett det fina vädret bytte jag aldrig från jeans till shorts, rätt varmt med andra ord, men när vi fått våra rum och jeansen hade bytts ut mot kortbyxor var det bara att börja njuta. Här slog även min hjärna av och allt vad stress, press och ”glöm inte!” hette försvann, även om det bara varade en vecka så var det välförtjänt tid för vila och återhämtning. Det blir därför inte heller någon exakt redogörelse för varje dag, jag var för lat för att skriva och så intressanta var inte dagarna att jag ska tråka ut er med det. Nej, Taizé är inte stället som lockar med äventyrliga upplevelser och spännande händelser, istället finns där något annat som är nästintill omöjligt att förklara men så mycket större att uppleva.

Nu är det nog på sin plats att förklara lite närmare vad Taizé är för de som inte är bekanta med det. Taizé är en kommunitet med ett hudratal bröder som blivit känt för sina gudstjänster, dessa innehåller ingen predikan utan bara en textläsning, en stund för tyst meditation och korta sånger på olika språk som upprepas. Det är även en speciell atmosfär, omöjlig att förklara, men underbar att uppleva. Jag rekommenderar alla att någon gång göra en resa, inte för nöjes skull, utan för att fundera lite på livet och slappna av.

Här är det dags för en ursäkt, det kommer ingen fullständig reseberättelse, jag ber er om ursäkt. Det blir bara fragment och korta episoder i fortsättningen.

Maten, det ska klargöras att mina förväntningar på maten låg i botten då jag blivit förvarnad om att maten skulle vara i det närmsta oätlig. Personen som sade det hade väldigt fel, visst, maten är inte Operakällans rester, det är inga krussiduller eller exklusiva vaniljoljor från Komorerna, men det hade heller inte passat in i miljön. Enkelt, men gott och lite kul var det ändå att det var choklad till frukost, och fransk ost till varje måltid.

Jag skall också berätta om den underbara uppgiften jag och de övriga medlemmarna i ”the Swedish Rubbish Team”, som bestod av; mig, Ida, Sofie, Lisa L och Lisa S, tilldelats nämligen att tömma soptunnorna på en del av området. Här kommer vissa som läser det drabbas av ett skrattanfall… Faktum var att det var rätt kul, vi hade kul tillsammans och vår ledare, Reuben, förgyllde vår dag så att alla tomma vinflaskor dansade ner i påsen med guldskimmer.

Nu blir det ett litet låt-tips istället för en lång version av nånting som endast intresserar mitt ego, här kommer det: Tingsek – I Love You Baby. Dessutom vill jag tillägga att Alphabeat är måbra-musik.

Br. Matthew frågade oss hur det har varit i Taizé och vad vi skulle ta med oss hem. För detta gav han oss en uppgift; att skriva ner de tre bästa egenskaperna med Taizé; lugnet, tystanden och respekten.

Så, det var slutet på min sammanfattning om resan till Taizé. Det finns mycket mer att förtälja, det skall jag dock inte tråka ut samtliga med

Amor est vitae essentia

Äntligen på väg

tisdag 22 juli, 2008 at 22:24 | In Hem och fritid, Moi!, Religion, Resor, Taizé | 1 Comment
Tags: , , , , , ,

Nu har det så blivit dags för en 15 dagar försenad redogörelse av resan, en sammanfattning av 9 dagar utanför Sveriges gräns då jag befunnit mig i en kommunitet i Taizé i Frankrike. Här är min berättelse.

Första delen. Äntligen på väg.

Morgonen kom så småningom efter en förvånansvärt god och välbehövlig sömn, det var inte mer än några timmar kvar tills vi skulle åka, fortfarande låg huset tyst och stilla men så smått började det röra på sig. Vattnet från duschen fick mina tankar att klarna och jag insåg hur mycket som skulle göras iordning innan vi var färdiga att åka, jag var tvungen att packa allt, matsäck skulle ordnas, vi skulle äta frukost och en del annat skulle fixas. Mycket av det vi hade att göra kunde ha ordnats igårkväll om det inte hade varit för en oturlig situation med ett visst pass, men som tur var löste sig det och utsikterna hade ljusnat betydligt över natten. Frukosten intogs och sakteliga började jag inse hur fruktansvärt bråttom det var och hur värdelöst det är att packa i sista sekund, detta resulterade i att jag fick en elitsprinters månadsträning på någon enstaka timme, jag hann dock färdigt och packade in allt i den lilla bilen några minuter i 11.

Efter ompackning till en annan bil vi skolan i Od, japp, det var där sprang jag omkring när jag var liten parvel, var vi så på väg mot världsmetropolen Borås och närmare bestämt McDonalds vid Hulta-motet. Väl framme mötte vi våra medresenärer och längtan att få åka iväg blev starkare, än syntes dock ingen buss men det gav tid åt en invasion av toaletten på den närliggande platsen för fettdrypande mat-orgier. Några minuter sent anlände bussen och vi packade in oss och tog ett tårdrypande farväl av världsmetropolen, för att stilla upprivenheten spelades Ice Age 1 på monitorerna vilket gav bra lindring. Resan hade nu påbörjats och turen gick, med någon kort paus, genom ett sommrigt Sydsverige mot färjan i Helsingborg som skulle ta oss över vattnet till Helsingör, en kort färjetur lagom för att hinna proviantera och känna vinden fläkta i håret. Provianteringen var nog nödvändig då den hemlagade pastasalladen var slut och det skulle dröja hela Danmark innan vi kunde äta igen, att den sedan bestod av en högst miljöovänlig emballagering och några små chokladbitar av olika kända märken är inget att fästa större betydelse vid. Tilläggas skall att hade det inte varit semester hade mitt miljösamvete genast tryckt på den röda knappen och avfyrat tusen motargument och nya förslag, detta lilla snedsteg berodde alltså på att även samvetet har gjort sig berättigad av semester, om än förkortad.  

När resan så fortsatte mot Danmark började ledan att drabba oss, för att förhindra spridningen satte jag, Julia och Gustav igång att spela Uno och senare även Yatzy samtidigt som ”Livet är underbart” började rulla på monitorerna. Snart var det så dags för en färjetur till, denna gången mellan Danmark och Tyskland, på en något större färja där det också var meningen att vi skulle inmundiga vårt kvällsmål till ocker-priser. Efter många om och men satt jag till slut med mitt livs hittills minst prisvärda pommes frites och cola, när jag var klar var jag något mättare men den ekonomiska delen av mitt samvete gnagde. ”Meningen med livet” av och med Monty Python fick mig att tänka på annat och snart glömde jag samvetet och hängav mig åt filmen i små fniss-attacker och mer ljudliga skratt, men allt gott har ett slut, så ock filmen som ersattes av lite planlöst stirrande på autobahn innan det var dags för nattstoppet vid en rastplats klockan 23:00. Några fruktlösa försök att sälja vissa delar av gruppen till förbipasserande lastbilschaufförer blev det sista vi hann med innan bussen rullade igen och mp3-spelaren pluggades i med gladmusik av Alphabeat som fick avsluta dagen då jag gick in i ett transliknande tillstånd, i horisontal-läge kallat sömn, som varade under vissa delar av natten. Därpå följande dag tog vi oss över Grande Canal d’Alsace och var så inne i Frankrike.

Alphabeat – 10.000 Nights of Thunder

Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.