I huvudet på…

Då var det dags. Om du hade frågat mig för två veckor sen hade jag svarat något i stil med ”Jag? Aldrig! Av ren princip, samma princip som skyddar mig från att köpa converse, foppa-tofflor, iPod och massa andra saker”. Nu sitter jag dock här med en liten elak röst i huvudet som skrattar och säger den mest hatade meningen i världshistorien ”Vad var det jag sa?”.

Principfasthet. Ordet inger respekt och fyller mig med någon slags känsla av ordning och beslutsamhet, ett positivt laddat ord som jag mycket väl skulle kunna använda för att beskriva mig själv. Men detta inlägg skall inte handla om min principfasta sida, mer om situationerna då motsatsen lyser igenom, när jag viker mig och erkänner mig besegrad.

Faktum är att om det inte vore för att jag i förra vecka följde en mycket basal och hos alla individer av arten Homo sapiens sapiens  förekommande instinkt, den såkallade blogg-instinkten, skulle jag legat i min säng och sovit för tillfället, men nu sitter jag här istället och trycker på några vita knappar med olika tecken tryckta på ovansidan för att förmedla en liten bråkdel av alla konstiga tankar som rusar i min hjärna. Jag har alltsedan blogg-fenomenet exploderade haft som princip att aldrig börja blogga, just för att själva grundtanken med en blogg är det mest egocentrerade mänskligheten åstadkommit, men nu sitter jag här med ännu en fallen princip och inser det nästintill omöjliga i att upprätthålla en princip. Tyvärr krävs det ju bara ett undantag, en situation då psyket viker sig för att en princip med bakomliggande resonemang ska falla, nu har jag släppt principen att inte blogga, vad kommer härnäst? Kommer jag gå ut i mysbyxor? Köpa converse? Ni människor som känner mig, om ni någonsin ser mig gå runt i converse och mysbyxor så har ni min tillåtelse att ta närmsta tillhygge och slå mig. Hårt.

Låt oss nu försöka se det positiva i att ytterligare en blogg har startats i bloggosfären, en skildring av ett rätt vanligt liv med rätt vanliga människor kanske kan göras rätt intressant? I annat fall så försvinner den väl så småning om när läxor, prov, jobb, exams, cas etc. kräver mer tid än tillgängligt. Nu är det dags för mig att göra vad jag borde gjort för längesedan, gå och lägga mig.

Good night and good luck